måndag 3 september 2018

Kilsbergen trailrun 5 km

Igår sprang jag kilsbergen trailrun. 

Start kl 13:00. Hur skulle jag äta innan? Har ju lite känslig (läs jobbig) mage som kan bråkas med både håll och i värre fall akuta toabesök. Bäst funkar det att springa med bara frukost i magen. Frukost på gröt och ägg. Nu väntade jag lite längre med att äta frukost och åt vid nio. Hade sedan med en smörgås i bilen som jag åt vid 11. Det funkade jättebra. 

Kom upp till kilsbergen strax efter 12 och hämtade mitt startkit. Nummerlapp, fingerklämma och T-shirt. Fingerklämman fungerade så att man registrerade sig på två ställen ute på banan och direkt man kom i mål. Som ett ship alltså fast på fingret. 

Gick ner mot starten vid en sjö och värmde upp lite grann. Klockan 13 kom vi iväg och jag hade placerat mig ungefär i mitten av startfältet. Den första km var mycket teknisk och det var smal stig. Det var bara att rätta sig i ledet och se var man satte ner fötterna. Brant upp och ner, lite lera också. Den andra km var lite lättare och t o m lite grusväg. Det var lättsprunget och jag hade mycket ork kände jag men vågade inte riktigt ta i för mycket för jag visste vad som komma skulle. Vid 2,5 km var jag framme vid kraftprovet, slalombacken. Även där var det mest att rätta in sig i ledet och GÅ uppför. Ingen annan sprang och jag var inte sugen på att försöka. Jag hade ju inte en aning om hur lång backen var. Man såg nämligen inte hela vägen upp. Den var lång men det gick bra. Jag var inte den som flåsade mest. Ca 500 meter senare var jag på toppen och nu gick det nedför. Brant, stenigt, smalt. Återigen var det bara att rätta sig i ledet och hoppas att man inte ramlade. Jag småskuttade ner men med facit i hand hade jag lika gärna kunnat gå. Det hade nog gått lika ”snabbt”. Väl nere från backen kom vi snart upp på asfalterad väg som ledde in på gångväg. Där var det såklart lättsprunget även om det var lite motlut. Sprang om flera och kände mig stark. Var inte trött och förstod att det inte var långt kvar. Inget att spara på, bara springa på och njuta den sista biten. Sprang in i mål och tiden blev exakt 40:00. 

Blev omsprungen av en kille precis i början men sen var det bara jag som sprang om. Hade alltså kunnat starta lite längre fram men det spelar ju ingen roll egentligen. Det var roligt att springa och det är ju allt som betyder något när allt kommer omkring. 

Hade tejpat foten och jag kände ingenting i foten medan jag sprang. Efteråt kändes foten lite mör och idag är det som innan, det gör ont när jag går med Charlie och han drar för mycket så att jag får bromsa. Likaså gör det ont nedför. 

I morgon är det dags att träffa fysioterapeuten, hoppas han har någon mirakelövning som jag kan göra och slippa detta :) 


Gårdagens IG-bild. 


Tog en bild när jag värmde upp. Här var det ändå ganska brett och inte så farligt mycket stenar. 


En annan bild från uppvärmningen. 


Medaljen! 


Stefans tur att göra middag i lördags. Tjälknöl på oxfilé, potatisgratäng, sparris, broccoli, ärter och morötter. Mycket gott!! 


Från dagens femma med Charlie. 22 grader och sol. Sommaren hade lite mera att ge alltså :) 












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar