Käppar i hjulen

Just nu känns det som om någon/något ovänligt väsen vill sätta käppar i hjulen för mig. Har oflyt och försöker vända det till att det bara är prövningar för att se hur målmedveten eller envis jag är.

I måndags skulle jag spring-lufsa lite innan eller efter BodyPump var ju tanken. Innan jag kom så långt var det lite hinder på vägen....

Sonen ringde och berättade att han och några kompisar åkt direkt från skolan ner till isstadion. Han undrade om jag kunde packa en träningsväska till honom och åka förbi med den på väg till BodyPumpen. Javisst kan jag det. Åker hemåt och precis innan jag kommer hem, bara minuter hemifrån, ringer dottern och säger att hon och kompis O ska till simhallen. Ok. Kul. Jag bestämmer att jag åker och hämtar dem för att skjutsa dem till simhallen (vill inte att de ska cykla hem själva i mörkret senare). Hämtar upp dem och släpper dem vid simhallen, så långt allt gott. Nu åker jag hemåt för att packa sonens väska och själv byta om till pump. Då ringer dottern igen och säger att det är stängt i simhallen - gah! Bara att vända och hämta upp dem igen. Skjutsar hem dem till kompis O och nu äntligen kan jag åka hem och packa väska och byta om. Klockan är 16:26 och klockan 16:30 förväntas jag vara på isstadion med väskan! Hoppla!

Byter om i en rasande fart och packar sonens väska med kläder och något att äta mellan träningarna. De har nämligen fys 16:45-17:45 och sen ispass 18-19. Däremellan behövs något energirikt att stoppa i munnen. Sladdar förbi ishallen kl 16:40 och sonen får väskan. Åker till Actic och får till slut en parkering och kliver in. Hann inte springa något innan passet - eller vänta - kan ju springa lite på löpbandet. Det får bli vad det blir och det blev 25 minuter. Inte riktigt så mycket som jag tänkt men bättre än ingenting! Slog undan käpparna denna gång alltså :)

Efter pump åker jag hem och duschar och åker sen till dotterns kompis O för att hämta upp Lilla E, kompis O och storebror D. Klockan har nu hunnit bli 19 och det är lagom att åka och hämta upp Stora W vid isstadion. Tillsammans åker vi för att äta men vi har stora problem med att komma överens om ett ställe att äta på så till slut blev det McDonalds. Jag åt någon pasta/pesto/kyckling-sallad och den var riktigt god. Rekommenderas.

Igår fick vi massage på jobbet och även denna gång blev jag urken efteråt. Inte lika mycket som förra gången men frusen och snörvlig med huvudvärk. Är inte all sjuka borta ännu? Jobbade klart och åkte hem och vände innan det var dags för föräldramöte i Lilla E´s klass. Hade absolut inget känn för det, ville bara vara hemma med en filt uppdragen till hakan. Men vad göra? Hämtade upp mina online-beställda varor från ICA Maxi på hemvägen och jag blir på riktigt lite lycklig varje gång de kommer ut med mina färdigpackade påsar och lastar in i bagaget. Så skönt att slippa gå in i affären. Fixade mat efter det, inget avancerat, kebabspett med pommes. Tidigt i säng.

Idag känner jag fortfarande att kroppen inte är helt på banan men bestämde mig ändå för en lunchlufs. Har inte ont i halsen så då får det vara ok. Åkte till mitt älskade skogssjön och sprang iväg på min 4,5 km runda (byxrundan). Det gick trögt, otroligt trögt och jag förbannade min dåliga kondition och var tjurig. Sen kom jag på att jag springer i alla fall. At least I´m doing it. Med tanke på att det faktiskt inte var så länge sedan jag inte kunde springa alls så är det otroligt korkat att tjura över att konditionen är som bortblåst. Den kommer ju tillbaka! Jag kan ju springa, det är ju huvudsaken. Undan med käpparna! Här kommer jag!

Bäst jag lufsade omkring där i spåret så mötte jag massor av barn som hade orientering i skogen. Ett helt högstadium var på plats där i skogen så det var ungdomar överallt. Killar jag aldrig träffat förr gav mig high five och hejade på mig. Jättekul och peppande mitt i allt. Två av Stora W´s hockeykompisar var på plats och de sken upp och hälsade på mig, sån´t gör mig så glad!

Tiden på rundan blev 30:40 och ska då jämföras med 28:24 som det var den dag jag sprang rundan senast (för övrigt samma dag som jag kände att jag skulle bli sjuk) och kanske ännu mera jämföras med 24:58 som det blev då jag kom under 25 minuter och fick köpa mina efterlängtade byxor. Ingen höjdarrunda med andra ord med tanke på tid och kondition men för mig blev det ändå en höjdarrunda till slut. Endorfiner och glada heja-rop - mer behövs inte!

 

Dagens insta-bild