Otroligt många instagram-bilder, tycker det är jättekul att se vad andra gör med sin träning och var de olika löparna springer. Älskar fina bilder på vyer och skogsstigar och annat som de springer längs.
Löpargängets fb-sida, gillar aktiviteten där på sidan och skriver gärna in mina egna kilometrar som bidrag.
Min pappa som utan bekymmer hjälper mig att tvätta och skrubba min bil, dammsuger och fejar som om han vore 25 och inte 66. Bara att hoppas att han gett mig en släng av sin energi och spänst i generna.
Lunchlufs-kollegan som inte alls lufsar som jag gör utan kutar på rätt bra. Såklart att det inspirerar till att bita ihop och strunta i att benen stumnar av träningsvärk och försöka köra på ändå.
Idag har jag inte haft något ont av min axel/skuldra och jag kan inte med ord beskriva hur skönt det är. Tänk att massagen kunde vara så effektiv (trots bodypump på kvällen) Däremot har jag haft ont på andra ställen men det hör ju till när jag inte pumpat på en vecka. Det står jag ut med. Önskar bara att vi skaffar en höj- och sänkbar toa till jobbet och varför inte en hem hit också när jag ändå är igång och önskar ;)
Lunchlunk på schemat idag, det är ju onsdag. Benen stumnade rejält efter ett par km men det gjorde inte så där ont i baksida lår som det gjorde för en vecka sedan. Idag sprang kära kollegan tre varv och jag två vilket gjorde att jag fick gott om tid till stretch. Ont-skönt är ett ord som poppar upp i mitt huvud och det är ju så det känns. Synd att rulle låg här hemma, jag hade behövt rulla lite efter löpningen. Löpningen gick på samma tid som i måndags men då gick jag jag ju efter varje låt. Emellanåt fick jag försöka peppa mig själv med att ta ett steg i taget och inte tänka på hur långt det var kvar. Ett steg till klarar du christin, ett steg till....sen går det lättare ett tag och sen får jag tänka steg igen. Det går.
Efter jobbet åkte jag och lilla E till mamma och pappa i stugan för att tvätta bilen. Usch, vad den var skitig. Fullt med asfaltsfläckar utmed hela sidorn på bilen och vi höll på med bilen i nästan två timmar. Då var vi ändå två. Nu är den fin igen :) Jag är inte pedant alls, absolut inte, men när det kommer till bilen är det annat. Gillar inte när den är skitig.
Hemma igen gjorde jag kebabspett till barnen och själv gjorde jag Caesar-sallad fast utan kyckling och bacon men med prosciutto de Parma i stället. Funkade utmärkt! Vi kan kalla den Parma-sallad i stället då :) Roman-sallad, krutonger (eller rättare sagt vitlöksbröd som jag bryter isär i bitar) hyvlad parmesan, ovannämnda skinka samt Caesardressing. Mer behövs inte.
Efter maten hjälpte jag kidsen med deras nya telefoner som de fick idag. När ska man kunna handla något som bara är klart att köra igång när det levereras? Gillar inte inställningar hit och dit och Apple-id'n som ska bekräftas både här och där innan allt är igång. Blä. Efter det var det t o m roligt att plasta/pappra in skolböcker till lilla E ;)
Dagens insta-bild. Jag var så glad i morse, 13 grader och rejält disigt. Underbart att springa i tänkte jag. Såklart sprack molntäcket upp och solen kom fram och det blev 22 grader. Inte för att jag vill ha höst men nu när det ändå var disigt en dag kunde det väl fått vara det över lunchen också ;)
Stugan, lilla E och mamma gick på stugtomten och fick ihop en liter blåbär i ett nafs. Pappa och jag ägnade oss åt bilen.
Härlig läsning!
SvaraRadera