Christin med Ch: Redan november

Nu är det november och snön kan vara på ingång redan i natt. I dalarna varnar de för att det på vissa ställen kan bli upp till 4 dm snö. Ojoj, det är inte dåligt. Tur vi inte får det här neråt. I natt kan regnet som vi haft de senaste dagarna gå över till snö eller snöblandat. Vi får se vad för väder vi vaknar till i morgon alltså.

I morse tränade jag CX 7:30-8:00. Detta kunde jag göra tack vare att kidsen har novemberlov och inte är uppe och äter frukost med mig. Det var instruktör Maria som hade passet och såklart var det samma pass som i torsdags men med den lilla skillnaden att idag dog min vänster axel. Shit, vad tungt det blev. Axeln blev full av mjölksyra och jag orkade inte ens lyfta den. Inte ens om jag släppte gummibandet orkade jag fullfölja övningen. Ojoj. Men attans vad härligt det är samtidigt :)

Igår åkte jag till Fålehagen och gick 5 km i regnet. Jag hade tänkt att ta två varv på 5km slingan men jag blev för blöt och kall helt enkelt. Í söndags fick jag till 10 km i alla fall då Stefan och jag gick rundan runt Motalabron. Det var vindstilla och några grader varmt, jätteskönt. Efter vår tur åkte vi med Stora W till Norrköping då hans lag hade match mot Vita Hästen. Det gick bra och de vann med 4-2. Hemma igen framåt kvällen och vi åkte och handlade och lagade sen mat. Kvällen kändes lång då vi ställt om till normaltid idag och det blev mörkt tidigt.

Lördagen började på bästa sätt med BodyPump 10:30-11:30 och i och med att det var så soligt och fint ville vi inte missa att vara ute så vi åkte till Fålehagen och sprang. Stefan sprang hela Motala-rundan och jag sprang Motala-rundan med lite genvägar. Rundan är 8 km i sin helhet och jag fick ihop 6,77 km så jag missade inte så mycket ändå. Kände mig lite stum efter pumpen, framförallt i framsida lår och det gick ganska långsamt. Men härligt var det!

På fredagen kom jag inte iväg till någon löprunda förrän det blivit ganska sent. Började i skuttomkring-skogen men i och med att där inte finns några lampor blev det för mörkt. Jag snubblade tre gånger och hade tur att jag inte stod på näsan. Vågade inte springa mer än ett varv och tog mig sen upp till bondebacka där det är elljusspår. Det blev ett varv där uppe och sen hem igen. Totalt blev det 6 km och jag hade en sån skön känsla när jag sprang. Ungefär som superwoman. Blev inte så trött som jag brukar bli och det kändes som om hela kroppen bara ville springa fort fort. Underbart!