Igår var det tre veckor sedan jag fick mina sulor och Bosse fotdoktorn sa ju att det var ca tre v invänjningsperiod på sulorna så jag rafsade ihop alla mina gympaskor och begav mig till team Sportia. Tanken var nämligen att Bosse skulle få se skorna jag använder för att säga om det är lämpliga att ha i fortsättningen eller ej. Det är mina promenadskor (som jag går i hela tiden nu för tiden) mina svarta vardagsgympaskor (som jag gick i hela tiden förut innan skoskavet) mina löparskor jag har på jobbet, mina trailskor jag har på jobbet, mina löpskor jag har här hemma och mina nya, ännu oanvända, trailskor här hemma.
Hade sett fram mot denna träff med Bosse och nästan helt på förhand tänkt ut hur det skulle utspela sig. Nästan som att jag spelat upp en film i mitt huvud där Bosse dömmer ut mina löpskor på jobbet och sen säger att det är helt ok att jag börjar belasta foten lite grann och prova mig fram.
Stegar in på Team Sportia och frågar om Bosse är i butiken eller om han kanske har lunch. -Nej, Bosse är ledig denna vecka, tillbaka på måndag, säger killen bakom disken. Vad?? Så här skulle det inte alls vara ju!!
Åkte därifrån, snuvad på konfekten. Kom hem och vädret var underbart. Strålande sol och ett par plusgrader. Äh, vad tusan! Jag testar!!
Gick upp till bondebackaspåret. Väl i spåret lufsade jag mycket försiktigt 1 lyktstolpe och gick sedan 4. Så gjorde jag hela första varvet. Det andra varvet vågade jag mig att trampa på lite och öka farten men höll mig fortfarande till 1 lyktstolpe löp och 4 gång. På de få ställen det är uppför (tre ställen) sprang jag uppför hela backen. Sååååå gött!!! Fast jag blev gristrött och flåsade.
De endorfiner som vimsade omkring i kroppen efter detta var inte att leka med. Galet lycklig!
Fick behålla lyckokänslan även idag för det känns inte nämnvärt mycket sämre i foten. Känslan är att det är något som är galet i foten och att det smärtar ibland men inte så mycket som det gjort tidigare. Tar jag det nu bara lugnt så hoppas jag att jag kan reda ut detta.
Idag har jag jobbat riktigt mycket om man jämför med de andra dagarna denna vecka. 9-15:45. Ringde Kicki på hemvägen då vi ska köra CX idag. Hon som instruktör. Visste att hon planerade att gå till stan för att sedan åka med mig hem efter passet. Meningen var att jag skulle åka direkt efter jobbet men nu slutade jag ju lite tidigare än planerat och hann hem emellan. Vi bestämde hur som helst att vi båda går, både dit och hem. Det tog ca 25 minuter i vaderna riktning.
CX gick bra, har fortfarande känslan av att det går lättare/jag blir starkare för varje pass. Det är en riktigt skön känsla :)
Gårdagens instabild. Nästan hälften av spåret är barmark och resten är snöigt/isigt så jag fick springa vid sidan av spåret.
Kicki och jag ensamma i salen = gymselfie. Kicki pluggar in det sista till låten hon bytte ut idag.
Så lyxigt att hinna gå dit och hem! Tack för idag! Kram
SvaraRadera