Kungsleden

Japp! Nu äre bokat!!

En julklapp till mig själv alltså. T o m idag hade de erbjudande på Team Nordic Trail och jag fick ett par Salomon-skor på köpet. Då det är billigare att följa med på resan om är medlem i TNT så blev jag det också och kommer få en tischa från Salomon. Trevligt!

Skorna jag fick välja på var Salomon Fell Raiser (som jag ju köpte för några månader sedan ;) ) och Salomon Sense Ultra SG. Det känns ju liiiiite onödigt att köpa exakt likadana som jag redan har, jag menar, de har ju inte ens hunnit byta säsongsfärg på dem ännu. Läste på om Sense Ultra och jag tror att den kan passa mig också. Den har lägre drop än Fell Raiser 4 mm i stället för 6 mm men jag hoppas det går bra. Jag är ju en framfotslöpare så det blir säkert bra. Skillnaden mellan Fell Raiser och Sense Ultra är också att i SU finns metallplattan i sulan så man inte känner spetsiga stenar. När jag köpte FR var jag faktiskt lite förvånad över att den plattan inte fanns i dem. Nu ska jag ju faktiskt upp i bergen och lufsa omkring och en inte alltför vild gissning är väl att det finns en del sten där ;)

Idag ligger jag och tar igen mig. Fick feber igår em och åkte från jobbet vid två. Hem och lägga sig under filten. Tyvärr är Mr X i Sthlm i början av denna vecka så det var bara att bita ihop och skjutsa lilla E till träning. Hem och vila innan jag skjutsade stora W till isstadion, vidare och hämta lilla E, skjutsa hem henne och sen snabbt ner till isstadion igen för att ha föräldramöte. Då jag skulle prata om vår kassa och budget kände jag mig litegrann tvungen att åka. Det stod i kallelsen att mötet skulle vara 18:45-19:15. Det slutade 20:30! Inte vad jag behövde! Feber på 39 grader, uschligt värre alltså.

Idag är det bättre. Feber runt 38 och ont i kroppen. Har försökt vila men det är inte helt lätt när lilla E ska skjutsas till skolan, har tandläkarbesök och sen ska hem från skolan. Jag hade kunnat säga att lilla E skulle gå till och från skolan idag men mammahjärtat smälte när hon bad mig om skjuts.

Att jag blivit sjuk nu beror enbart på att jag inte tagit hand om mig själv. Jag har skrivit här i bloggen om att jag känt mig trött och sliten. Det funkar inte att ha fullt upp till kl 22 om kvällarna och dessutom ha mycket att göra på jobbet. Mycket som ska sys ihop innan jul och när jag handlat klart julklapparna i lördags gick nog luften ur mig. I söndags var bästa Lena hos mig och fikade en sväng och det gjorde gott. Jag (och hon med antar jag) märkte att jag var lite stressad och typ småtjurig när hon kom men jag fick prata av mig lite (eller mycket) och få ur mig det. När hon åkte efter ett par timmar var jag på mycket bättre humör igen. Tacksamt!

Jag tror även att min PF-fot har ställt till det för mig mer än jag tror. Är ju van att få frisk luft, dagsljus, natur och endorfiner 3-4 ggr/vecka. Det ger mig nog mer energi än vad jag tidigare trott. Utan dessa energikickar så finns inte ork till allt som ska fixas. Nu ligger jag här alltså och så får det vara. Tar jag en tablett och kör på vågar jag inte ens tänka på vad som kan hända.

I söndags messade bästa Kicki-vännen till mig om Women's Health Halvmarathon den 23 april. Det finns en duo-klass där som hon frågade om vi ska springa. Såklart! Jag har läst om det och faktiskt tänkt att det skulle vara bra inför Göteborgsvarvet som går i maj. Vi anmälde oss inte, vill avvakta och se att foten blir bättre först men bara den blir det så bokar vi! Kul!

Efter ett par timmar får jag ett nytt mess. Halva priset på tjejmilen, bara den dagen. Alltså 213 kr. Där fanns ingen tvekan, vi bokade på stört. Tjejmilen kommer gå av stapeln den 3 september. Alltså strax efter jag kommer hem från Keb Ja, det är så jag kallar det nu Keb. Visst låter jag världsvan och cool. Vadå, springa upp på Keb, det är väl vardagsmat? Haha, skojar bara. Jag är allt lite pirrig när jag tänker på det. Den resan är 17-21 augusti så det blir lagom att vila (och ev läka skavsår) fram till tjejmilen den 3 september.

Berättade för m o p om mina planer på Kungsleden och pappa tyckte nog att det var lite stolleprov. Inte det där med att lufsa på Kungsleden och bestiga kebnekaise utan att resa själv. Men jag är ju inte själv, det är ju en hel grupp med människor. Jag tror att TNT med Miranda Kvist i spetsen kommer göra allt för att vi ska få det jättebra. Det är det bästa med den här resan, jag behöver inte tänka på nåt själv. Hade jag fått med mig någon att åka med själv (utan gruppresa alltså) hade vi fått planera var vi ska börja och sluta, var vi ska sova, vad vi ska äta m m. Nu är allt klart! Värsta lyxen jue :)

Dagens insta-bild. 

Hittade en liten kartbild över sträckan när jag googlade Kungsleden. Den prickade linjen till vänster på kartan är gränsen mot Norge. Jag hade inte fattat att det var såååå nära :)